MyBarackobama.com

"Obama ändrade allt" påstår Anita Dunn i DN (30.3.09). Hon var en av Barack Obamas främsta rådgivare i kampanjen, som utnyttjade internet och sådde presidentvalets segerfrön på gräsrotsnivå.

"Sedan 60-talet har amerikans­ka valkampanjer drivits av tv-reklam. De har varit som dåliga dokusåpor som folket följt passivt från sofforna. Obamas valkampanj var den första riktigt moderna, interaktiva valkampanjen. När valet var över hade 13 miljoner människor registrerat sig på Barackobama. com, säger hon."

Obamas kampanj var Politik 2.0, byggde på deltagande. Den spann kring sidorna Barackobama.com och det sociala nätverket MyBarackobama.com. MyBO:s huvudarkitekt är känd från Facebook, han är nämligen en av de tre grundarna av den nätverkssajten.

"Idag försöker alla amerikans­ka politiker imitera Obamas internetstrategi. Men det krävs mer än en hemsida och en uppmuntran att donera pengar. Man måste skapa en trovärdig dialog också, säger Anita Dunn."

Och för att skapa en trovärdig dialog krävs det mer än en kungstanke.

Deltagande

Den interaktiva webben är slut (kursen). Det är dags att gå ut, stänga dörren, släcka lampan. Men kanske bara för en stund.

Sveriges kungarike censurerar YouTube

Ja inte egentligen kungariket utan endast kungahovet och inte hela YouTube utan bara kommentarer till ett uppladdat klipp. Så inte fråga om något Kinasyndrom 2.0 här inte. Dagens Nyheter (20.3.09) skriver om det här. Till saken. Hovet har lagt ut ett webbklipp där kungen tillkännager storsessans förlovning. Över 900 har redan hunnit kommentera innan hovet reagerar och gummar ut kommentarerna och stänger meddelandeboxen. Så försöket att gå i Barack Obamas fotspår och vara så-2.0 misslyckas. Kommunikationsinitiativet vändes i nederlag. Det är inte lätt det här med deltagande, tes & antites. Det kräver både nerver och självsäkerhet, att man är situationen vuxen.

"Victoria och Daniel behöver bygga en bro till unga människor och det här är ett sätt för dem att göra det men det kräver att de är duktiga på att reagera i realtid och att ge respons. För den yngre generationen är det en självklarhet att kunna tycka till och engagera sig genom Internet och för dem är det viktigt att få vara en del av debatten, säger Sofia Strömberg" (rektor på Berghs School of Communication.

Här är webbklippet, för den som vill singla krona eller klaver(tramp).

Neandertalarn i det sociala nätverket

Sociala tjejer fyller nätet menar DN (3.3.09). Artikeln kopplar upp till en rapport från TeliaSonera, så ta det lika mycket som marknadsföringens jargong. Men enligt utsagan är det i synnerhet kvinnor i åldern 18-35 som stadigt håller på att erövra det sociala nätverket. - Kilronja was here! - Facebook, ja överhuvudtaget kommunikation och nätverkande passar för de feminina sidorna. Sägs ju att fruarna får sköta karlfolkets släktrelationer på köpet. Hmm, kanske den dagen är nära då de också administrerar männens Facebook-sidor, då de har farten uppe & vanan inne.
I själva verket positivt om teknologin eller tekniska applikationer inte ses som en manlig sfär. Det vinner vi alla på.

Samma dag frågar DN också: Vilken nätpersonlighet är du? Igen är det Telia som talar. Företaget fållar in oss i fyra grupper/grupperingar.
Teknikföräldrar (har barnens foton framme/synliga, använder applikationer för att kommunicera, oftast kvinnor 26-40 år)
Infomaniacs (ständigt uppkopplad, använder teknologin för att hålla reda på sig, sina barn och möten, oftast män 30-55 år)
Itoddlers (nyfikna, upptäcker eller tar i bruk en bit i taget, koll på omvärlden men också egen säkerhet viktig, folk i olika åldrar & också äldre)
IT-Societeten (se ovan, Sociala tjejer fyller nätet)

Shoppailu periytyy luolamiehiltä skriver HS (4.3.09). Den här nätversionen är mycket kort, i papperstidningen finns mera kött på benen. I vilket fall som helst är vi kanske inte så mycket annorlunda som människor än på "neandertalstiden" - även om just vi inte härstammar direkt från dem. Vi söker oss till stammen, vill uppleva gemenskap & trygghet. Vill kommunicera, oberoende av innehållet. Emellanåt i alla fall. Det är den där mänskliga rösten, både egen och andras, som är det centrala. Gutturala ljud och högt svävande utvikningar om Wittgenstein kan uppfylla samma funktion, stimulera. Stim-intelligens.

I HS' artikel Shoppandet ett arv från grottmänniskorna refereras till den brittiske journalisten John Naish som i en färsk bok hävdar att nutidsmänniskornas passionerade shoppande är ett beteende som kan spåras i rakt nedstigande led till våra förfäder i grottorna. Samlande och jakt hade sin betydliga roll, var ett måste för överlevnad. Flitigt hamstrande och naturligt urval kan kopplas ihop. Människans gener förändras långsamt, och kanske vi fortfarande njuter av shoppande för att vi "tänker på grottstadiet". Och eventuell, måhända, är det därför som de sociala nätverken sitter som hand i handske. Vi får samla & hamstra (& ofta gratis till på köpet): vänner, bokmärken, länkar, det ena med det andra. Tagga mig så taggar jag dig. Del.icio.us tills vi storknar.

YouTube som socialt biblioteksmedium

Det finns ganska många kurser runt om i det globala, aktiva samhället som cirklar kring Web 2.0, Bibliotek 2.0, sociala medier och programvaror eller applikationer. Kurser som i Helene Blowers kölvatten ofta innehåller siffran 23. Här och just nu handlar det om det som på Blowers lista är nr 20, det vill säga YouTube.

På en rätt typisk sådan kurs kan t.ex. följande bloggsida förekomma: 11. YouTube (11.6.2008). Här omnämns det allmänna, allt från sloganen "broadcast yourself" till upphovsrättsproblem. Däremellan sånt som att man på YouTube i regel kan ladda upp videor/videoklipp som är högst 10 minuter långa. Att det kan vara vad som helst, musikvideor, videodagböcker eller vlogs, familjevideor, You name it s.a.s. Här berättas också att Biblioteksföreningen (Sverige) har en egen YouTube-kanal.

Desutom sägs det rakt på sak: "Hur skulle då vi kunna använda YouTube? Säkert på många sätt, men ett kan vara att göra manualer för e-mediatjänster och databaser/infosökning med hjälp av screen casting som vi publicerar på YouTube."

I bloggen omnämns också två bibliotek som har satt upp egna videor på YouTube. Länkningen till videorna pekar dock på ett av de problem som kan uppstå vid användning av YouTube som videohotell. En skylt upplyser om att "This video is no longer available due to a copyright claim by WMG." (I det här fallet handlar det alltså om upphovsrättsliga problem.)

YouTube and libraries: It could be a beautiful relationship menar Paula L. Webb i College & Research Libraries News (June 2007, Vol. 68, No. 6). Visserligen stöter man på liknande problem som ovan nämnda, men här leder de exempellänkar som inte fungerar till följande meddelande i YouTube: "The video you have requested is not available.If you have recently uploaded this video, you may need to wait a few minutes for the video to process." Nåväl, varje relation har sina fnurror på trådarna.

Webb ger en kort och överskådlig presentation av YouTube, några lovord rörande framgången, upplyser om hur man ska komma igång, d.v.s. skapa konto et cetera, vilka fördelarna är o.s.v. Före hon kommer fram till noternas exempel/länkar, ger hon dessutom sina förslag till användningsmöjligheter på biblioteken.

Samtliga Webb-användningsmöjligheter utgår från instruktionsidén. Filma bibliotekets tjänster, göra videomanualer, virtuella tutorer. Ladda upp dem på YouTube (som Paula L. Webb själv säger, "a storehouse for instructional videos") och sedan länka tillbaka till bibliotekets egna www-sidor/databaser.

Brian Mathews, som också kallar sig The Ubiquitous Librarian (förstås med mottot "... it's all about participation"), sänder oss här i framtiden en fråga i en blogg för 2½ år sedan: Do You YouTube?: Creating a Content Channel. Det fina med YouTube tycker han, är möjligheten att bygga upp egna kanaler, som för de studerande kan kännas mera lättnavigerade än bibliotekets sidor fyllda med information. Själv har han producerat instruktionsvideor, bl.a. genom screencasting-metoder (nånting i stil med bildskärmsfilmning på svenska?) och laddat upp dem på en YouTube-kanal. Informationssökning i ämnet patenter kan vara ganska "patent". Därför kan säkert följande lärovideo vara till hjälp -.

Även om YouTube kan leda till ett och annat problem, så som döda länkar beroende på diverse orsaker, ser den "allestädes närvarande" Mathews ändå många otvivelaktiga fördelar med videohotellet:

"The great thing about the videos though is that YouTube is simply a distribution channel. I own the master copy, which can be converted into various formats and used in other environments. For example, videos could be emailed, loaded into WebCT / BlackBoard, added to the library or a professor's site, burned on to a CD or flash drive, etc. Once the product is created, you can reuse it in various ways."

Mathews talar m.a.o. om de möjligheter som Martin Ebner benämner e-learning, bl.a. i sitt blogginlägg E-learning Via YouTube (16.11.2007). Han listar några plus:

+ making content available
+ opportunities for experimentation with new media
+ opportunities for creative self-expression
+ engaging with content as creators and commentators
+ replacing passive learning with active participation
+ interactive sharing of ideas and opinions
+ heightening visual literacy

En av poängerna med YouTube är möjligheterna att delta och dela med sig. Videorna har fält för kommentarer. Användarna kan dessutom delta och ta del genom att införliva videor i sina egna kanaler och därigenom sprida budskapet. Socialt nätverkande, som det kallas. "Libraries could take advantage of social networking to promote themselves and their services... social networking becomes a tool which the library can use to encourage cooperation and creativity among young people." skriver Frank Robert Nybråten och Jonas Svartberg Arntzen i artikeln Participation and interaction i Scandinavian Public Library Quarterly (Volume 40 NO.1 2007).

Men allt är ändå inte raka autostradan/bredbandet/optisk fiberkabel hela vägen hem till det sociala deltagarparadiset. Biblioteksföreningens kanal har tydligen inte haft desto större genomslagskraft, om man får tyda den statistik som finns registrerad (ja, YouTube avslöjar förstås vem som är störst, bäst och vackrast). Inte heller har gruppen Libraries and Librarians (grundad 26.4.2006) lyckats appelera till större mängder hang-arounds, 25 medlemmar i skrivande stund.

Med det sagda vill jag ändå inte torpedera YouTube som socialt biblioteksmedium. Tvärtom tror jag på användningsmöjligheterna, att de finns menar jag. Men ingenting - eller få saker - här i världen har ett självändamål. Det måste finnas vettiga motiv. Vilka jag ska försöka återkomma till. Men innan dess lyfter jag avslutningsvis fram en australiensisk myndighetssida, Using YouTube, där varningens ord är klart och tydligt artikulerade. Ges förhållningregler som var och en, var som helst, gott kan tänka på mer än en gång. Den går igenom det här med upphovsrätt, fördelar och nackdelar med YouTube, inbäddade (embedded) videoklipp kontra enbart länkar till "självständiga" kanaler på YouTube. Konflikten mellan kommersialism och motsatsen m.m. Taggningen som överraskningarnas sorterare och parskapare (eller matchmaker för att använda ett träffande engelskt ord).