Visar inlägg med etikett Svenska Yle. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett Svenska Yle. Visa alla inlägg

måndag 25 januari 2016

Outgrundliga äro moderatorns väganden

Ibland är det svårt att veta vad man (jag) skall tänka om moderatorer på Svenska Yles webbsidor. De gånger man läser kommentarer finns det mycket som känns motbjudande. Men då jag själv kommenterade nyheten om att Soldiers of Odin nu spridit sig till Norge på ett ironiskt eller raljerande sätt - och alltså inte mot Svenska Yle, utan kring själva fenomenet - så föll kommentaren för moderatorns giljotin. Huvudlöst tycker jag, men som sagt: outgrundliga äro moderatorns väganden. (Och det är faktiskt inte första gången som "censur" av det här slaget inträffar. - Inte ens litet lekfullhet väger mer än aggressivitet. Mot fonden av klotterplank fullmatade med vidrigare kommentarer blir man ju alldeles paff.)

Jag skrev alltså någonting i den här stilen, den exakta ordalydelsen kommer jag naturligtvis inte ihåg...

Den senaste tiden har det sagts att Finland måste skapa nya bränd (brand) inom kultur- och servicebranschen för att kunna kravla sig upp ur den ekonomiska grop vi befinner oss i. Angry Birds och Clash of Clans har redan visat framklorna. Och nu ser det ut som om Soldiers of Odin som verkar inom säkerhetstjänstsektorn följer i fotspåren. Och Soldiers of Odin rimmar bra med AB och CoC.

onsdag 25 november 2015

Oetisk kommentar

Bildkapning från Svenska Yles sida 25.11.

Svenska Yle är rätt bra på att städa och täppa till sina kommentarsfält. Men idag blev jag nog aningen förvånad. Jag kommenterade nyheten "Finnwatch: Oetisk broiler säljs i Finland" och tydligen råkade jag ut för höjd ribba.

Min kommentar gick ungefär i den här stilen och var en funderare kring begreppet i sig:

Vad är en oetisk broiler?

Ja, vad är en oetisk broiler egentligen. En oetisk människa är ju inte någonting som en kannibal fött upp på oetiskt sätt utan en person som begår felaktiga, omoraliska handlingar. Är en oetisk broiler i så fall en broiler som hackar ner på sina olyckskamrater?


Trots Svenska Yles etiska städningsinsatser har jag, vågar jag påstå, sett betydligt tvivelaktigare och otrevligare kommentarer godkännas. Så vad var det i mina rader som Svenska Yle fick i vrångstrupen -.

(Jag är vegetarian sedan midsommar 1978, så jag försöker inte göra mig lustig över problematiken i sig. Undrar bara över den språkliga dimensionen.)
 

tisdag 11 augusti 2015

Haikuna matata

Som sagt, ingen sommarkatt, däremot haiku. Men också som sagt, nu får haikun klara sig bäst på egen hand. Och i Zimbabwe är jaktförbudet på lejon, som infördes efter att tandläkaren Palmer hade ihjäl lejonet Cecil, igen ett minne blott. Nu är det alltså fritt fram att skjuta sig ett sommarminne.

Säger jag hakuna matata, tänker de flesta på Disneys animation Lejonkungen. Det är swahili och kunde till svenska översättas som "det finns inga bekymmer". En lika ironisk utsaga som refrängen i "Always Look on the Bright Side of Life" ur Monty Pythons film The Life of Brian.

I väntan på nästa sommar och nya haikun med stavelserytmen 5 - 7 - 5 blir det en avslutningsvisselkonsert här också.

Inga bekymmer,
haikuna matatata

-  fem sju fem går hem.


Inga bekymmer,
haikuna matatata

-  fem sju fem går bort.

*
Efterskrift...

Läste i tidningen om Japans atomenergi, nystarten av ett kraftverk och vilka tongångar som rådde 2011 då tsunamin vällde in och Fukushimas kärnkraftverk sprang läck. För att lugna befolkningen spelades "What a Wonderful World" på radion. Tankarna går till Pythons film och till Titanics orkester. Men visst överträffar den japanska radiokativiteten all påhittad och verklig absurditet och tragedi.


På Titanics däck
först “Nearer My God to Thee”,
sist havets botten.

I Fukushimas
radioaktivitet:
”A Wonderful World”

lördag 8 augusti 2015

Buskis - buskhumor

Buskar är trevliga växter och många buskar förser oss med goda bär. Enskilda buskar ger skydd, liksom också rader av buskar, det vill säga häckar. Och ibland kan sagans övernaturliga väsen visa sig i en brinnande buske.

Nu har min semester flugit sin kos och det börjar vara dags att ta farväl av sommarens keldjur, haikun. Sedan midsommar har jag kommenterat vissa av Svenska Yles artiklar och nyheter med haikun. För den som leker med tanken på en sommarkatt rekommenderar jag absolut en flock av haikun i stället.

Här om dagen fick jag syn på en förträfflig sommarrubrik på Svenska Yles sidor: "Trimma busken och håll häcken i skick".

Jag kommenterade smått ironiskt under rubriken "Säsongsrubrik - poetiska högvattenmärken :)". Man kan ju undra om rubriken var ett utslag för humor, under bältet eller s.k. buskis, eller om det var ett olycksfall i arbetet. Nå men, rubriksättning är en verklig teknikgren, med många möjligheter att slå huvudet på spiken eller gå ner sig i träsket. Så här kommenterade jag -
Tackar hjärtligt för rubriken: "Trimma busken och håll häcken i skick".
Busken kan ju också vara växtligheten där framme mellan och ovanför benen och häcken rundningarna där bak mellan och ovanför benen. Så det skall minsann belönas med en haiku! 
Sommar och sol, tid
för insyn - på gårdar, på
gårdar och kroppar
.
***

En annan av säsongens sysslor har ägt rum i Zimbabwe, där den amerikanske tandläkaren Walter J . Palmer gömde sig i buskarna och sköt ihjäl Cecil. Om det för en tid sedan var inne att deklarera Je suis Charlie, blev det nu tillfälle att skriva om identifikationen som Je suis Cecil. Också nu har ett internationellt ramaskri ekat i medier och kors och tvärs i internet efter att Zimbabwes mest kända lejon hittats flått och huvudlöst.

Sorgligt men sant.

Tandläkaren sku’
ha mer än betar, ville
ha lejonparten.

lördag 25 juli 2015

Kstad Kaskö all day long

Jag har redan tidigare kommenterat reportagen om Svenskfinlands skrala vägar. Och idag den biten som jag känner mycket väl från min ungdom, det vill säga Skrattnäsvägen. Där rullade jag av och an, mellan sommarstället utanför Kaskö och barndomshemmet i "staadin" - Kristinestad för att se på fotboll. I synnerhet VM 1974, vilket jag bloggat om ("Totaal Voetbal - Oranje Revolutie"), var en stor upplevelse och ledde till åstskilliga fransyska turer mellan de två städerna.

Men som sagt, idag den legendariska Skrattnäsvägen - tuta och kör:

På Skrattnäsvägen
har jag cyklat av och an
- kört i skrattgropar

fredag 24 juli 2015

Vapen är lagen

Barack Obama besöker Kenya för första gången som president. Men just inför avresan händer det igen - och rubriker som "Avsaknaden av vettiga vapenlagar är Obamas största frustration" slås upp. Den här gången blir det skottlossning mitt under en filmförevisning i delstaten Louisiana.

Som på bio

Mänsklig rättighet
- att ha chans att bli skjuten
före ålderns höst.

måndag 20 juli 2015

Asteroid Paranoid

Precis som många andra huvudmedier rapporterade Svenska Yle att en "Värdefull asteroid passerade jorden". Asteroiden 2011 UW-158 kommer lastad med platina till ett värde av flera biljoner euro uppskattar de som vet något och ser längre än vi vanliga dödliga ser med blotta ögat. Den här lilla skattkistan har en diameter på 450 meter och väger modiga 100 miljoner ton. Men vi kan fortfarande sova lugnt, den befinner sig på dryga två miljoner kilometers avstånd. Så vi kommer inte att drunkna i värdefull platina.

Men klart att händelsen är värd några haikumeteoriter. Så jag kommenterade och diktade.

2011 UW-158

En asteroid med
tung kärna, steroid för vår
livsstils undergång.

Den sagolika
platinaskatten är som
tur utom räckhåll.

Flyger sin kosing
dryga två miljoner km
från vår girighet.

söndag 19 juli 2015

Till vägs ände

Samhället urholkas och urlakas om vi inte sköter om det, satsar på det. Våra infrastrukturer kostar - och de blir bara dyrare och dyrare. Nu rubricerar Svenska Yle att "Vägnätet förfaller". Asfalten spricker, rämnar - är full av gropar och kratrar. I kommentarsfälten till artikeln får bland annat & andra Grekland skulden - miljarderna påstås köra raka vägen till Grekland, i stället för att kavlas ner i de finländska vägarna.

Ja, nå, Grekland är ju sommarens följetong och det är säkert grekernas fel också, att vi får dras med en av de kallaste somrarna i mannaminne. Nu behövs det nog en giv med fyra haiku som tröst och åkarbrasa.

Gropiga utsikter

Vägnätets förfall
- helt logiskt. Alla vägar
leder till Bryssel.

Vägnätets förfall -
alla vägar leder till
skatteparadis.

Vägnätets förfall
- vi frågar ju oss inte
vart vi är på väg.

Vägnätets förfall
- vi underskattar egen
infrastrukturskatt.

lördag 11 juli 2015

Väderlek och lek med väder

I sommar har många släppt sig på grund av vädret. Det har med några undantag varit rätt ruggigt och regnigt här uppe i nord. Ibland kanske vi luras att tro att det var bättre förr, varmare barndomssomrar. Men så är det väl inte. Värmeböljor växer inte på träd i Finland.

I Dagens Nyheter bekänner Lena Sundström att hon "tröttnade på att vara ett viljelöst standby-våp". I all korthet avslöjar hon den vardagsalzheimer som vi kan drabbas av i fråga om väder och vind och manar till att gripa dagen, också den med kall nordanvind och regn i parasollet. Men jag skall inte prata helt i hennes ställe:
"Den svenska sommaren är somrarna som passerade medan man väntade på sommaren, huttrande och insvept i ett badlakan på ett utomhusbad som tioåring, regndränkt med blå läppar en midsommarafton vid 17, ivrigt spanande mot horisonten och 'ser det ändå inte ut som att det klarnar upp' med grannarna vid 37.

Och plötsligt händer det! Solen som bryter fram och får en att glömma allt det som var dåligt. Den livslånga kärleken till den svenska sommaren som kommer när den vill."
*
En rubrik på Svenska Yle fångar min blick och den lockar fram en kommentar uti fältet.

Sommartider - hej eller nej

Rubriken ovan - "Långtidsprognos: Det blir ingen sommar" - visar hur svårt det är att förutspå väder, också med alla de maskiner, databaser och program som nu finns till hands. För sanningen är ju, att det varit sommar länge redan. Som tur är sägs det lite senare i nyheten att "ser alltså ut som att det ostadiga och genomsnittligt kyligare sommarvädret kommer att fortsätta." Och inget sommarväder - inte ens fast det sku vara kallt - utan sommar. Så nu har vi redan två spådomar i samma nyhet; det blir ingen sommar å ena sidan, det kyliga sommarvädret fortsätter å den andra. Precis som då man spådde i kaffesumpen, olika svar för att alltid ha rätt (i vilket väder som helst).

Nä men, sommaren är en årstid, inte speciella väder hit och dit. Och sommaren är ett mentalklimat. Nog kommer värmen sen, kanske i höst eller vinter. Nu tror jag vi tar en haiku på det, hör ni.

Sommar är just nu,
inte bestämda grader.
Julidikt – rimfrost.

tisdag 7 juli 2015

EU och EMU täckmantel för nationalister och knutpatrioter

EU:s klangbotten
Det gränslösa i
EU är alla gränser.
Mellan oss alla.

*

Jag drog ut i kommentarsfältet till den här artikeln på Svenska Yle: "Oppositionen ställde sig bakom Tsipras". Haikun ovan hänger ihop med min kommentar, som jag tänker ta mig frihet till att också återge i det följande.

*

EU & tsi-tsi-flugan eller EU & Mao Tsepras

Rubriken är skämtsam, vilket jag inte är i det följande.

I många kommentarer under olika nyheter angående Greklands situation och JA/NEJ-röstningen har det sagts t.ex. att kommunister inte är att lita på. I Yles artikel ovan sägs att bara kommunisterna och ytterhögern inte ställer sig bakom Alexis Tsipras och hans regering. Tsipras sade nej till "de senaste internationella lånevillkoren". Alltså, åtskilliga inom EU hade hoppats på ett ja-resultat, och nu ställer sig inte kommunisterna bakom ett nej...

Och iron_eye: inte är det alls konstigt att/om i "media har man ju serverat snyfthistorier om hur dåligt pensionärer har det", även om så att säga bara 44,9 % av över 65-åriga deltagare i röstningen sade nej. Det betyder ju att 9 personer av 20 som fyllt 65 röstade nej, tillsammans med Tsipras & Co. Att snyfthistorierna åtminstone i teorin kan beröra 450 av varje grupp på 1000 personer 65+ år gamla.

Problemet med hela EU är, att länder som Finland och många andra vill vara med och leka, men utan att vara givande part - det vill säga de flesta vill ha mer tillbaka än de betalar in. De vill ha möjligheter och trygghet, utan att anstränga sig för den och trygga till det för andra, möjliggöra för andra också.

Ett annat problem är att EU och euroländerna antingen gått för långt i centralstyrning, eller bara rört sig halva sträckan. Antingen mer individuell frihet - och mer individuellt ansvar - eller så en federation på riktigt, ut i fingerspetsarna. Men inte hängande mitt i, tack!

Nu räknar man ändå med enskilda länder, regioner, och förhåller sig nationalistiskt till dem, till de andra. Och vi vet ju hur stark nationalismen och knutpatriotismen är i Europa. Tänk vad som hände för några år sedan i Jugoslavien-området.

Istället borde vi väl se EU som en helhet, och människorna inom EU som medborgare, inte i första hand som greker eller finländare eller... Då vi talar ekonomi och politik alltså, samhällsförhållanden. I det ljuset kan vi se hur människorna som råkar bo i Grekland inte själva har ställt till det för sig. De har haft myndigheter som misskött sig, passivt understödda av EU-etablissemanget och de andra ländernas ledare. Dessutom har Grekland beviljats lån, trots att lånegivarna mycket väl har kunnat räkna ut hur det kommer att gå (på samma sätt som bankerna i U.S.A. lånade ut bostadslån eller nästan prackade på var och en som orkade fråga).

Och om var och en vet att Grekland absolut inte har en chans att betala tillbaka lånen, varför då ens bli så rädd för att Grekland säger nej till "de senaste internationella lånevillkoren". Då slutsignalen går står det ändå samma resultat på ljustavlan.

Det är ett EU som är sammansatt av nationalistiska, knutpatriotiska stater som vill att Grekland ska spara - och att de ändå mer eller mindre oskyldiga medborgarna ska lida. Då vi tvärtemot borde se oss alla som medborgare i EU - skulle inte gränserna öppnas, göras låga, minimala? - och ställa de som orsakat problemen till svars: myndigheter både inom EU-området Grekland och hela EU:s och eurozonens ledning samt de ansvarslösa lånegivarna (som tog risken och borde stå för den också).

Det är nog många andra än greker och Grekland som har orsak att se sig själv i ögat, också det som finns mellan skinkorna.

Och för samtliga länder att ta sitt ansvar. För om vi vill ha ett enat EU, en eurozon etc. Ekonomisk frihet och rörlighet för medborgarna och hela härliga visionen, ja då har vi också ansvar på många olika plan. Som Dumas sade, en för alla och alla för en.

*

"Tuff dag för Grekland", det kan man säga. Och inte bara en dag utan veckor och år. I synnerhet som EU har behov av just nu visa upp en tuff attityd. Jag kommenterade också den nyheten.

EU och EMU borde luckras upp eller byggas färdigt

EU och EMU är kosmetika... Eftersom då det kommer till kritan (synonym också för kredit) så ser vi oss som enskilda stater. I grund och botten är vi bara hopar av nationalister och knutpatrioter hela högen.

Antingen borde EU bara ha blivit ett lösare friare bygge med självständigare stater och individuellare ansvar - eller så EU hela loppet ut till en förbundsstat, där vi alla är medborgare på s.a.s. samma linje, i samma båt.

Men nu har alltså den grekiska statsmakten och myndighetsapparaten missfirmat sitt land, EU och EMU sett mellan fingrarna och inte brytt sig. Och lånegivare lånat ut - med baktanken att risken inte är deras utan olika länders (lånat ut fast de visste att Grekland inte kommer att kunna betala tillbaka).

På samma sätt vet EU och EMU sedan några år tillbaka att Grekland inte har en chans. Åtstramningskraven för Greklands del är kosmetiska signaler, men i själva verket spöstraffar de vanliga greker, det vill säga EU-medborgare som oss alla andra. Visserligen är de plötsligt inte längre EU-medborgare utan bara greker, de där andra (som levt över tillgångarna med minimilön under 1000 € och höga löner kring 1500 €).

Så nog ser det ut som om nationalismen och knutpatriotismen till och med härjar ända upp i toppen inom EU och EMU.

måndag 6 juli 2015

Varifrån?

Nå, det blir litet återfall ibland. Svenska Yle frågade "Varifrån kommer du?" och jag svarade med en haiku.

Som människa ett hem
Jag kommer från mitt
ursprung, Afrika. Frågan
är väl, vart på väg?


Men nog svarade jag annat också, kolla bara.

Skylla och Karybdis

Skylla (som i skylla på?) och Karybdis, valet mellan två dåliga alternativ. "Greklandskrisen: Här är frågetecknen".

Greker kastar tärning
Tsipras eller så
Greklands ras. Ras som gå i
kras? Eller rasa?

söndag 5 juli 2015

EU:s finalturnering - Grekland i valet och kvalet

Idag röstas det i Grekland, blir det ja eller nej, tack eller hej. Ödesdag som i ett ödsligt grekiskt drama. Vallokalerna har öppnat, ikväll får vi se. Det är en rätt svårbegriplig diskurs, som ett språk man inte förstår.

Vad säger Grekland, 1 eller 0
Blir det ”OXI”, blir
det pax, pox eller exit.
Och går i ”KRASI”.

lördag 4 juli 2015

Insikter om insekter, framtida utsikter

En svala gör ingen sommar, men nu är det många svalor i farten. Och sommar så det dryper svett om den. I själva verket är det en massa insekter som gör sommaren, eftersom de lockar till sig alla svalor som dyker och glider och lyfter och snirklar mellan husen.

Och där nere, närmare marken, finns det säkert en hel del andra insekter. Mycket mat, med andra ord. Inte bara växtlighet utan också ätlighet: "80 procent av jordens alla länder har redan insekter på menyn." ("Ätliga insekter")

För att få perspektiv på det hela, det är som om kokböcker i Danmark, Finland, Sverige och Norge skulle duka fram recept med ingredienser som mopanelarver, mexikanska gräshoppor, fjärillarver, termiter, bärfisar, mjölmaskar och afrikanska palmvivlar, medan det isländska köket fortfarande är komplett insektlöst.

För en vegetarian är det visserligen aningen konfliktfyllt, det hela (även om jag säkert ätit en och annan hallonlarv också sedan det begav sig sommaren 1978). Å andra sidan förstår jag nog fullständigt de ekologiska poängerna:
"För att producera ett kilo biffkött går det åt ungefär tio kilo foder. Samma mängd föda ger nio kilo gräshoppor. Ett forskarteam på Wageningen-universitetet i Nederländarna undersökte nyligen utsläppen från insektsuppfödning. De konstaterade att insekterna bara producerar en bråkdel av den metangas och dikväveoxid som kor och grisar gör." ("Ätliga insekter") 
Medan jag idisslar och smälter nyheten, kryper jag fram en haiku ur bakhuvudet.

Överlevnadsdukning
Entomofagi -
insektkonsumtion. Fästpunkt
för festinsikter.

Kär i skären

Saliven Gustavsson har skrivit ett fint kåseri: "Nu är det jul(i) igen!" och jag kan ju helt enkelt inte omskriva det. Men nog belöna med en haiku.

Genblandning i närbutiken

Förr var byboden
DNA-bank. Stads- och lokalbor
utbytte saliv.


En annan färgstark person som förtjänar en och annan haiku är Jan-Erik Andersson - konstnären full av "provokativ glädje", med Yles färgsättning - som i dagarna förlänats konstnärspension.

Arkitekter i ord och färger

Hemma hos Elsa
Beskow, Tove Jansson och
Jan-Erik Andersson

leker leken - blå,
gul, vit, brun, grön, gredelin
- regnbågsfantasi.

fredag 3 juli 2015

Det bränns

Då vi var små och lekte gömma nyckel - och den kunde vara "fisk", "fjäril" eller "fågel" (gömd på olika nivåer, höjder) - gällde det för nyckelgömmaren att säga om det är kallt eller varmt, beroende på om sökaren/sökarna närmade sig eller var långt ifrån gömstället.

Så varmt som det i bloggande stund är i Europa, till exempel Paris och London har bokfört 30-40 grader Celsius, är det lätt att tro på rapporter om klimatförändringar. En annan femma är, om värmeböljan faktiskt vittnar om en gömd nyckel, eller om det bara är naturliga fenomen, jordens gång, som ger oss väder som bränns.

Ja, antingen talar vi om annalkande naturkatastrofer i vida större format än vi vant oss vid, eller så inte.

Men en haiku skall det bli, oberoende av om vi är så att säga ute och cyklar.

Noak som ung cyklist
Då störtregnet kom
hade han bara rum för
två på sin Monark.

Just nu är det bara en kvar

Just nu är det - av en ursprunglig grupp på tio finländare -  bara en kvar i salen där motståndare till biståndsarbete finns. Det vill säga, enligt en färsk undersökning som Utrikesministeriet gjort, föhåller sig 87 % positivt till biståndsarbete.

Nu hoppas jag det inte är som i haikun nedan, att det bara gäller hjälp som man själv får ta del av.

Majoritet för biståndsarbete
Nio av tio tummar
upp för biståndsarbete.
"Bara vi får det."

torsdag 2 juli 2015

Tala är silver, haiku är guld

Sverige reste hem från EM i fotboll för under tjugoettåringar med guld i bagaget. Laget vann i finalen mot Portugal. Det behövdes en straffsparksomgång som slutade 4-3 innan segraren kunde utkoras i Prag. "Svensk guldyra efter osannolikt EM-guld" rubricerar Svenska Yle. Också jag blev yr och dristade mig att undantagsvis gratulerar i kommentarsfältet med en haiku. Visserligen öppnade jag haikun med en ingress, så det må vara hänt.

EM U21 2015
Blågult fotbollsguld.
Portugal int’ kejsare.
Svenskar straffade.

onsdag 1 juli 2015

Hanging on the mobile

Fem före Debbie Harrys sjuttionde födelsedag är historia, åtminstone här i Finland, passar jag på att uppmärksamma henne, via Dan Eskils Musikbar: "Debbie Harry blir aldrig gammal".

Parallella linjer
Debbie Harry ren
70 – blir man int’ bara
med ett Heart of Glass.