Jag har tidigare skrivit litet grand om mina rötter i "Kedjan Granberg-Kiimaniemi-Högnäs" och i "Hög på näs". Häromdagen fick jag ett tips (och tack för det!) om att det i det österbottniska släktforskningsforumet Westside skulle finnas frågor och svar rörande Nils Granberg i Kronoby/Nedervetil.
Enligt uppgift i "Nedervetil KB 1761-1768 under Högnäs hittas...Sergeant Nils Granberg (1698-1763) och hans hustru Margareta Pihlman (1690-1766)".
"I Generalmönsterrullorna 1720 och 1729 anges Nils Granberg vara född i Nyland. Han kom som volontär till regementet 1715, 1719 var han kommenderad till Finland med major Eneberg nästan ett år. Enl GMR 1729 var han kommenderad till Tavastehus. I kommunionboken där 1725-29 finns han upptagen med andra 'utaf garnisonen från Österbotn'".
Det var alltså under sin kommendering i Tavastehus han träffade den nio år äldre Margareta Pihlman (enligt vissa släkttavlor "dotter till Haqvinus (Håkan) Pihlman och Elisabet Kristoffersdotter Herkepaeus").
En deltagare i Westside-tråden Nils Granberg i Kronoby/Nedervetil hänvisar till C-B. J. Petanders bok Kungliga Österbottens regemente 1723-1771 (skrift nr 29 utgiven av Svensk-Österbottniska Samfundet/Arkiv för svenska Österbotten nr 12).
I registret över Underofficerare, korpraler, stabspersonal och trumslagare återfinns Nils Granberg på sidorna 206-207:
"Född ca 1698 i Nyland; korpr. vid Kalajoki k; fur. 20.8.1718; för. 1722; vid Lohteå k. 1735; serg. 23.9.1741; avsked 28.9. s.å."
(fur. = furir | för. = förare | s.å. = samma år)
Mellan 1700 och 1721 pågick Stora nordiska kriget (under vilket Ryssland ockuperade Finland år 1714. Hattarnas ryska krig utbröt 1741 då Sverige försökte sig på revansch.
Petanders bok kan berätta att Nils Granberg ingick i Österbottens regemente under fredsåren 1723-1733, närmare bestämt som förare i Kalajoki kompani under ledning av "Kapt, major Alexander Rubzoff" (s. 23).
Vidare i samma Petanderska redogörelse att förare Nils Granberg tjänstgjorde i Österbottens regementes Lochteå kompani, enligt en förteckning för år 1735, under ledning av "Kapten Elias Nibbling" (s. 47).
Hattarnas krig utföll inte så väl (vissa bedömmare kunde kanske påstå, att Sverige närmast bugade och tog av sig hatten för Ryssland).
Kungliga Österbottens regemente var stationerat norr om Fredrikshamn på orter som Anjala, Kuivala, Husula.
Till Österbottens regementes officerare och underofficerare den 21 november 1741 hörde enligt Petanders tabell Sergeant Nils Granberg, i Lochteå kompani, som fortfarande leddes av "Kapten Elias Nibling" (s 64).
Här syns också en "konflikt" i C-B. J. Petanders uppgifter. Enligt registret bak i boken fick Granberg avsked 28.9.1741, fem dagar (sic!) efter det att han blivit befordrad till sergeant. Och i ovan nämnda tabell var han sergeant åtminstone ännu 21.11.1741 (då 43 år gammal). (I vilket fall som helst, i tabellen över Österbottens regementes befäl och underbefäl i slutet av 1742 syns Nils Granberg inte längre.)
Visar inlägg med etikett Kiimaniemi. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett Kiimaniemi. Visa alla inlägg
fredag 27 januari 2017
tisdag 14 oktober 2014
Kedjan Granberg-Kiimaniemi-Högnäs
Det är länge sedan jag lirade ishockey i Kristinestadslaget Unitas och rubriken handlar inte heller om någon ny anfallstrio. Nils Granberg var enligt en uppgift en karolinsk soldat född 1695 i södra Finland. En annan källa daterar födelsen till 1698. På 1700-talet kom han tydligen till ett vägskäl i sitt liv, drog vidare till Nedervetil i Österbotten.
"Vägen till höger leder förbi Ås-Hindrikas, Jonnos, Ahlsko-Mattas, Torpes och Klubbes till Haavisto gårdar i Centrum av Norrby. Härifrån fortsätter den över Kivisalmi bro förbi Ormklubben till Pirttiniemi och Jäneslampi gårdsgrupper. Från Pirttiniemi går en primitiv väg åt väster över Köyhäjoki stenbro till Högnäs."
Men Högnäs hette inte så, då karolinen kom till byn. Skogsbacken hade "i likhet med andra skogsbackar i byn haft finskt namn (Kiimaniemi)" tills Granberg grundade "ett nybygge, som han gav namnet Högnäs".
(Citaten ur Uno Högnäs beskrivning av Norrby.)
Nils Granberg gifte sig med Margareta Pihlman. Precis som för Nils finns det två födelseårtal beträffande Margareta i olika släkters träd. Ett förslag är att hon skulle ha varit åtta år äldre än sin make, det vill säga född 1690. Ett annat att hon var jämnårig med honom - och i det släktets utredning sägs om Nils Granberg att han var "Förare i Karl XII:s armé" och blev hela 87 år gammal. Men de flesta uppgifter rörande Granbergs frånfälle är, att det inte var 23.12.1785 utan 19.7.1763. Och motsvarande om Margareta Pihlman att hon följde sin make i döden tre år senare, 7.12.1766 - även om trädet som ger Nils ett bonus på 22 år å andra sidan förkortar Margaretas livslängd med tre år.
(Nu, drygt ett år senare, 16.1.2016, en kommentar. Med egen sökning i Suomen Sukututkimusseuras Historiakirjat noterar jag följande uppgift - vilket visar att beroende på träd hittar man olika fallfrukter:
Med andra ord har en sergeant Nils Granberg i Nedervetil dött 29.7.1763 och begravts två dagar senare.)
Nils Granberg och Margareta Pihlman tycks ha fått minst fyra barn. Jag antar att den gren på vilken jag själv är en frukt är Johan Granberg Högnäs. I detta nu har jag stött på följande konkretare noteringar angående Nils och Margaretas barn:
- Johan Nilsson Granberg Högnäs, född 1723
- Maria Helena Nilsson, född 20.8.1728, döpt i Tavastehus fyra dagar senare
- Anna Catarina Nilsdotter Högnäs, född 18.11.1731 (förekommer både Catarina och Catharina)
- Margareta Nilsdotter Högnäs, född 29.8.1734, döpt i Nedervetil tre dagar senare (en alternativ namnuppgift är Margareta Helena)
Släktnamnet Högnäs är inte helt vanligt. Enligt Befolkningsregistercentralens namntjänst finns det i skrivande stund 105 personer (50 män, 55 kvinnor) - varav 20 utomlands - som heter Högnäs i efternamn och 31 som hetat Högnäs. I motsats till det jag tidigare hade för mig, finns eller fanns det vitt skilda släkter med namnet Högnäs. I de österbottniska "hemknutarna" till exempel i Hopsala (Kronoby), Molpe (Korsnäs) och Evijärvi.
Dessutom finns det en och annan ort eller plats som heter Högnäs. I Esbo, i Gävle och tydligen också i Skellefteå. Byn Högnäs i Gävle är känd sedan 1640-talet och enligt en lokal legend skulle Gustav Vasa ha förvisat en vidlyftig dotter till Högnäsborgen.
Nu kan man ju skämtsamt spekulera om orsakerna till att karolinen Nils Granberg inte översatte Kiimaniemi direkt till svenska. Brunstnabba? Kåtnäs?
I Närpes finns faktiskt en by som heter Kåtnäs. Men enligt Svenska Litteratursällskapets Finlandssvenska bebyggelsenamn har förledet närmast att göra med kåta, koja, hydda. Efterledet näs igen tycks vara ett av de vanligaste, i synnerhet i Åboland och Nyland. Det är förknippat med platser som bosatts och hör som typ hemma i medeltid och 1500-talet. "Ett rimligt antagande är att vissa namn på -näs kan ha sitt ursprung i ett finskt namn på -nainen, -näinen, sv. -nais."
Kanske Nils Granberg hade namnet med i bagaget då han flyttade norrut. Antingen redan från andra sidan havet eller från södra Finland. I Esbo finns en liten by som ligger invid Bodom träsk och heter just Högnäs. Numera bor det några tiotal personer i byn.
Man kan föreställa sig att det var rätt lugnt i Nedervetil också då det begav sig tre sekler tillbaka i tiden. Uno Högnäs beskrev Norrbyn en fjärdedels årtusende senare, 1947, men också här kan man förnimma tider som flytt. (Nedervetil kommer från ordet för vadställe, vedil. Nedervetil var Perho ås nedre vadställe vid Tast.)
"Från Saarukka gårdar leder en åtta kilometer lång gångstig genom ödemarken förbi Koivusträsk, över Honkobacken och Seljesåsen till de Norrby-gårdar, som äro grupperade runt Emmesträsket, Lillträsket och Storträsket. En resande väljer dock omvägen via Långbacka och följer vägvisaren: 'Till Emmes, Paasiala och Seljesåsen'. varvid han genast lägger märke till att vägen slingrar sig genom ett landskap, som inte liknar Österbotten, utan genom sina många sjöar och åsar påminner om Tavastland. En rullstensås sträcker sig från Långbacka — endast på några ställen avbruten av sjöar och kärr — ända till Perho å invid Vasko fors. Ett par kilometer från Långbacka finns invid åsen en samling kullerstenar, där man påstås ha hållit gudstjänst under 1600-talet. En större sten i gruppen kallas ännu 'predikstolen'."
(Citatet ur Uno Högnäs beskrivning av Norrby.)
I Åbo Akademis arkiv har bevarats ritningar av bland annat möbler, föremål och byggnadsdelar. I samlingarna ingår också smakprov från Högnäs gård i Nedervetil. Farstudörren är ursprungligen från Röringe (Räyrinki). Från och med 1840 hängde den på gångjärn i det högnäska hemmet. Gångjärnen såg till exempel ut som på bilden bakom länken till ÅA:s arkiv (gångjärnen b-e och h-j). En teckning i tusch från 1929 visar upp ett skåp på Backända hemman i Nedervetil. Skåpet härstammar från Högnäs.
Även om kombinationen "hög" och "näs" inte är särskilt vanlig - trots att bägge leden i sig tycks rätt ofta förekommande - så visst hittar man ändå en och annan Högnäs som ort och hem. Förutom "min släktgård" i Nedervetils Norrby i Österbotten, så som sagt också i Esbo, Gävle och Skellefteå.
Byn Högnäs utanför Malå i Skellefteå insynades som nybygge 1826. Bebyggelsen utgjordes av två gårdar. På ett foto av den tvåvåniga mangårdsbyggnaden tillhörande fastigheten Högnäs syns en rödfärgad timrad enkelstuga från 1879 (Kulturprogram för Malå kommun, s. 42).
I Uppland fanns det också Högnäs. Ett bouppteckningsregister från Almunge församling ger vid handen, att torpare Per Persson från Högnäs, Almunge, noterats 1861. Högnäs ligger nära Norrsjön, i stort sett mitt emellan Uppsala och Norrtälje.
Men tillbaka till Finland, närmast Östra Nyland. Strömfors, som numera hör till Lovisa, har också härbärgerat Högnäsar. Kyrkliga dokument avslöjar en Matts Mattsson på Högnäs torp i Östra Tessjö, född 3.2.1794. Och 1882 års uppbåd af värnepligtige från Nylands län tillägger, att torparsönerna Karl Emil Högnäs (22 år) och Israel Högnäs (23 år) från Wester Tessjö kallats.
Men som sagt, för att återgå till inledningen: Granberg är vi inte, Kiimaniemi vill vi inte bli, låt oss vara Högnäs.
***
Och det samma på finska: "Högnäs on Suomessa esiintyvä sukunimi. Se on maassamme melko harvinainen."
En liten tilläggsgranskning i blogocipeden: "Hög på näs" (16.1.2016).
"Vägen till höger leder förbi Ås-Hindrikas, Jonnos, Ahlsko-Mattas, Torpes och Klubbes till Haavisto gårdar i Centrum av Norrby. Härifrån fortsätter den över Kivisalmi bro förbi Ormklubben till Pirttiniemi och Jäneslampi gårdsgrupper. Från Pirttiniemi går en primitiv väg åt väster över Köyhäjoki stenbro till Högnäs."
Men Högnäs hette inte så, då karolinen kom till byn. Skogsbacken hade "i likhet med andra skogsbackar i byn haft finskt namn (Kiimaniemi)" tills Granberg grundade "ett nybygge, som han gav namnet Högnäs".
(Citaten ur Uno Högnäs beskrivning av Norrby.)
(Nu, drygt ett år senare, 16.1.2016, en kommentar. Med egen sökning i Suomen Sukututkimusseuras Historiakirjat noterar jag följande uppgift - vilket visar att beroende på träd hittar man olika fallfrukter:
 |
| Dödsorsak watusot |
Nils Granberg och Margareta Pihlman tycks ha fått minst fyra barn. Jag antar att den gren på vilken jag själv är en frukt är Johan Granberg Högnäs. I detta nu har jag stött på följande konkretare noteringar angående Nils och Margaretas barn:
- Johan Nilsson Granberg Högnäs, född 1723
- Maria Helena Nilsson, född 20.8.1728, döpt i Tavastehus fyra dagar senare
- Anna Catarina Nilsdotter Högnäs, född 18.11.1731 (förekommer både Catarina och Catharina)
- Margareta Nilsdotter Högnäs, född 29.8.1734, döpt i Nedervetil tre dagar senare (en alternativ namnuppgift är Margareta Helena)
 |
| Nybyggare Högnäs (B) utmärkt på kommissionslantmätare Erik Florins karta från 1753 |
Släktnamnet Högnäs är inte helt vanligt. Enligt Befolkningsregistercentralens namntjänst finns det i skrivande stund 105 personer (50 män, 55 kvinnor) - varav 20 utomlands - som heter Högnäs i efternamn och 31 som hetat Högnäs. I motsats till det jag tidigare hade för mig, finns eller fanns det vitt skilda släkter med namnet Högnäs. I de österbottniska "hemknutarna" till exempel i Hopsala (Kronoby), Molpe (Korsnäs) och Evijärvi.
Dessutom finns det en och annan ort eller plats som heter Högnäs. I Esbo, i Gävle och tydligen också i Skellefteå. Byn Högnäs i Gävle är känd sedan 1640-talet och enligt en lokal legend skulle Gustav Vasa ha förvisat en vidlyftig dotter till Högnäsborgen.
Nu kan man ju skämtsamt spekulera om orsakerna till att karolinen Nils Granberg inte översatte Kiimaniemi direkt till svenska. Brunstnabba? Kåtnäs?
I Närpes finns faktiskt en by som heter Kåtnäs. Men enligt Svenska Litteratursällskapets Finlandssvenska bebyggelsenamn har förledet närmast att göra med kåta, koja, hydda. Efterledet näs igen tycks vara ett av de vanligaste, i synnerhet i Åboland och Nyland. Det är förknippat med platser som bosatts och hör som typ hemma i medeltid och 1500-talet. "Ett rimligt antagande är att vissa namn på -näs kan ha sitt ursprung i ett finskt namn på -nainen, -näinen, sv. -nais."
Kanske Nils Granberg hade namnet med i bagaget då han flyttade norrut. Antingen redan från andra sidan havet eller från södra Finland. I Esbo finns en liten by som ligger invid Bodom träsk och heter just Högnäs. Numera bor det några tiotal personer i byn.
 |
| Yles webb 3.10.2014 |
Man kan föreställa sig att det var rätt lugnt i Nedervetil också då det begav sig tre sekler tillbaka i tiden. Uno Högnäs beskrev Norrbyn en fjärdedels årtusende senare, 1947, men också här kan man förnimma tider som flytt. (Nedervetil kommer från ordet för vadställe, vedil. Nedervetil var Perho ås nedre vadställe vid Tast.)
"Från Saarukka gårdar leder en åtta kilometer lång gångstig genom ödemarken förbi Koivusträsk, över Honkobacken och Seljesåsen till de Norrby-gårdar, som äro grupperade runt Emmesträsket, Lillträsket och Storträsket. En resande väljer dock omvägen via Långbacka och följer vägvisaren: 'Till Emmes, Paasiala och Seljesåsen'. varvid han genast lägger märke till att vägen slingrar sig genom ett landskap, som inte liknar Österbotten, utan genom sina många sjöar och åsar påminner om Tavastland. En rullstensås sträcker sig från Långbacka — endast på några ställen avbruten av sjöar och kärr — ända till Perho å invid Vasko fors. Ett par kilometer från Långbacka finns invid åsen en samling kullerstenar, där man påstås ha hållit gudstjänst under 1600-talet. En större sten i gruppen kallas ännu 'predikstolen'."
(Citatet ur Uno Högnäs beskrivning av Norrby.)
 |
| Högnäs gård i Nedervetil under 1900-talets första hälft |
I Åbo Akademis arkiv har bevarats ritningar av bland annat möbler, föremål och byggnadsdelar. I samlingarna ingår också smakprov från Högnäs gård i Nedervetil. Farstudörren är ursprungligen från Röringe (Räyrinki). Från och med 1840 hängde den på gångjärn i det högnäska hemmet. Gångjärnen såg till exempel ut som på bilden bakom länken till ÅA:s arkiv (gångjärnen b-e och h-j). En teckning i tusch från 1929 visar upp ett skåp på Backända hemman i Nedervetil. Skåpet härstammar från Högnäs.
 |
| Farstudörr påträffad på Högnäs. |
Även om kombinationen "hög" och "näs" inte är särskilt vanlig - trots att bägge leden i sig tycks rätt ofta förekommande - så visst hittar man ändå en och annan Högnäs som ort och hem. Förutom "min släktgård" i Nedervetils Norrby i Österbotten, så som sagt också i Esbo, Gävle och Skellefteå.
Byn Högnäs utanför Malå i Skellefteå insynades som nybygge 1826. Bebyggelsen utgjordes av två gårdar. På ett foto av den tvåvåniga mangårdsbyggnaden tillhörande fastigheten Högnäs syns en rödfärgad timrad enkelstuga från 1879 (Kulturprogram för Malå kommun, s. 42).
I Uppland fanns det också Högnäs. Ett bouppteckningsregister från Almunge församling ger vid handen, att torpare Per Persson från Högnäs, Almunge, noterats 1861. Högnäs ligger nära Norrsjön, i stort sett mitt emellan Uppsala och Norrtälje.
Men tillbaka till Finland, närmast Östra Nyland. Strömfors, som numera hör till Lovisa, har också härbärgerat Högnäsar. Kyrkliga dokument avslöjar en Matts Mattsson på Högnäs torp i Östra Tessjö, född 3.2.1794. Och 1882 års uppbåd af värnepligtige från Nylands län tillägger, att torparsönerna Karl Emil Högnäs (22 år) och Israel Högnäs (23 år) från Wester Tessjö kallats.
Men som sagt, för att återgå till inledningen: Granberg är vi inte, Kiimaniemi vill vi inte bli, låt oss vara Högnäs.
***
Och det samma på finska: "Högnäs on Suomessa esiintyvä sukunimi. Se on maassamme melko harvinainen."
En liten tilläggsgranskning i blogocipeden: "Hög på näs" (16.1.2016).
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
