Höstdikt

 

Dubbelhaiku

 

som när höstdaggen
håller nätutställning i

gräs. en viss insekt

ser ett strå som grön

språngbräda ut i tomma

intet. jag var där

 

Höst

Saknar någonting
jag inte har, saknaden
efter en saknad.

En vacker dag

En vacker dag såg jag att Åbo Underrättelser bad om sommardikter för årets Sommar-Åbolandbilaga.

Det är ju - i höst visserligen, närmare sagt - 35 år sedan Ansiktet mot muren, så det kändes som att jubilera med ett litet porlande diktflöde. 

en vacker dag
är sommaren här, alltför kort
i rocken.
barnens steg i sanden, snubblande
mellanrum. havet
som häver
sig i andfådda dyningar,
fradga bland tång, läppar,
tång, läppar.
en vacker dag
i töcken.
bortom horisonten har någon
skrivit flera rader
om hösten, men
himlen välver sig ännu
bekymmerslöst. luftigt
vitfläckad
och med ryggkotor i smäcker
båge.
havet ger sig inte.
häver sig
i andfådda, salta dyningar.
fradga bland tång,
läppar. tång,
läppar.