Limerickmästerskapen i Husis får femstjärnigt pris

Hufvudstadsbladet ordnade ett mästerskap i limerickar och vinnaren valdes bland fem finalister. Vann gjorde läkaren John Söderholm från Helsingfors, med en limerick som åtminstone med god tolkning berör hans eget yrke:

En lättmetallsmed från S:t Michel
förlorat sin högra testikel
genom otur och slarv
vid sin lättmetallsvarv,
men han gjorde en ny, utav nickel.

Henrica Bargum blev tvåa med ett aktuellt skärgårdstema:

Pargas bland vikar och vassar
man ställer sitt hus som det passar
I Erstans blå bölja
kan man sen skölja
pengar som travas i kassar.

Tredje priset lade Christian Andersson beslag på:

En yogaelev ifrån Åva
hade avslappningskonst som sin gåva
Men det hade sitt pris,
för vid tid för kurtis
var det enda hon kunde att sova.

Min egen favorit av de tre ovan nämnda är nog Bargums riksnyhetslimerick.

*

Sammanlagt fick HBL:s jury Henrik Huldén, Maryelle Lindholm och Tobias Pettersson 346 nya limerickar att läsa. Det betyder att jag stod för nästan 10% av skörden. Under de veckor som gick dök det upp en limerick då och då - limerickar av högst varierande slag och nivå. Det var roligt så länge det varade, men verkligen skönt att mästerskapsperioden är slut. Nu kan jag i lugn & ro rigga & trigga hjärnan för andra uppdrag. Men tack till Hufvudstadsbladet som ordande med uppiggande tidsfördriv!

En av de jag själv var nöjd med är den enda som inte uppfyller regeln att ett ortnamn bör avsluta första raden (vilket inte heller är fallet i Henrica Bargums silverlimerick). Och för övrigt namngav jag mina limerickar:

Klimathjälp

Vitt är räddning, reflekterar solens starka ljus.
Snö och isberg, prästkragar och glittrande grus.
Men har ni tänkt,
vad en fågel skänkt?
Skarven som målat skärgården till vita opus.

I övrigt skrev också jag om aktuella ting, här i ingen speciell ordning:

Tvättbjörntjänster

Och en bank trodde sig vara en ort, Nordea.
Bjöd ut service till höger och vänster på rea.
Tvättade vitaste vitt,
rikedomar skattefritt.
Allt bakom lås och bom som i Nordkorea.

Salvekvack i ankdammen

Finns nu en ort, kalla den Bågmark,
där folk tar silvervatten som knark.
Åhå och salvan
tog andra halvan.
Men ett ben är nog för en klackspark.

Det stora i det lilla

Varje finlandssvensk stad är en Ankedam.
Men man är som finländare, också ensam.
Förstås finns kulturfonden,
i första och n:te ronden.
Därför har vi råd att dra oss över en kam.

Kattvalsopedia

Runt ett hus i London som tillhör Ecuador,
sprids det oro för Julian Assanges kattodör.
Han tillät ju Wiki läcka,
kanske katten får befläcka.
Utan rumsren husse blir djuret en marodör.

Dussinstjärnigt

Finns det plats för det som skulle heta Europa.
Många kallade, men inte alla med råd att skopa.
Allvarligt fattiga sju procent.
Tilldelade roll som fragment.
Var femtonde europé ett medlemskap att slopa.

Sipiläs tio-i-prick-limerick

Alltifrån Helsingfors upp till Nuorgam
bör det vara lätt att ge anställningsram.
Med tio i jobb eller färre,
skydd mot avsked smärre.
Utan lyckospark blir rörelsen allt för lam.

Christielig deckarintrig

Mest lästa boken just nu i huvudstaden,
Och så var de bara en, är modeballaden.
Det är ju som Sipilä vill,
att rädslan skall slå till.
En för en faller vi för avskedsparaden.

Mår ju inte som en prins

Sitter hjälplös mitt i fina lilla Åbo.
Har väl allergi, mot björk och gråbo.
Men ingen styckar mig,
jag doftar på förgätmigej.
Textar in pengar för att undvika limbo.

Resursmedvetenhet

Vid ett allra första besök borta i Larsmo
slås man nog först, för att man inte är ortsbo.
Stora bilar fyllda till max,
nästa infödda kommer strax.
Samfärdseln fungerar, är det ekologi månntro.

Räkna ut, räkna in, räkna med

Det är alltid jobbigt som i ta nu Vanda.
När var hur kommer slutsiffran att landa.
Att budgetera,
att investera.
Summan vill plussa Torneå med Haparanda.

Rädslans bränsle

Men tänk då på invånarna i Oravais,
de vet att vargpositivismen är bara bajs.
Snabbt som en bil
kör över i fel fil,
kan man trasas sönder som korn från majs.

Femstjärnigt

Börjar dyka upp restauranger med skarv
och med andra fina rätter, som korv på larv.
Men nu har skarven
påtalat tankeslarven.
Naturförstöringen är någon annans kulturarv.

Bakom hörnet, i rummet

Vargen kommer hörs ropen ända i Malax.
Kommer kommer, kommer alldeles strax.
Men under tiden
är någon vriden.
Människan människans varg också med sax.

Värmen kommer och går

En söndag i mitten av oktober i Kronoby
far termometerns kvicksilver i högan sky.
Klimatet saknar vett,
rekordet upp i tjugoett.
Men snart blir det kallt, is i Titanics whisky.

Treenighet

Självständighetens statsministrar i Bjälbo,
har grunnat på varenda, heliga ko som ko.
Sipilä räknar helst,
då blir man frälst.
Att spilla mjölken får hela folket att gno.

Snusförnuft

Ett gammalt par mitt i Nykarleby
tyckte bara grillmat gör ingen kry.
Skaffade ett lager snus,
ville skapa sus och dus.
Polisen blev prillig, bjöd på ny vy.

Missförstånd i Limeklick

Poeten i den lilla staden Nykarleby
ville gärna delta i hashtag miityy.
Läste boken ”Fittstim”,
kom på enstaka rim.
Diktade: man har nål och tråd till att sy.

Sed och bruk

En politiker av gamla stammen i Hesa
lutade som resultaten i senaste PISA.
Serverades på brickan,
satte i egna fickan.
Men att alla gjorde så, det var en lisa.

Limerickar kan eller bör innehålla ett visst mått av absurditet eller klinga av med en fräckhet. Sådana skrev jag också, en del av dem som både tangerar det aktuella och det fräcka.

Överbild

På spelplan i det som var Sjöskog
går man omkring i väntan på älskog.
Ett lyft till Paris,
fullträff eller kris.
Hettar till, klimaten knakar i sin fog.

Trumpen i ödelandet

Mäktigaste mannen uti Washington,
i Vita huset och på Tellus heter Don.
Gyllene håret slingrar,
men ack så korta fingrar.
Tyder nog på pip och inga långa dån.

Limericktrick

En gammal ungmö ifrån Fladan
såg chans till en omgång i ladan.
Partnern var käck,
i munnen rätt fräck.
Men ett strå hon grep trots svadan.

Nere för räkning i Limerick

Känner som tiggarn från Luossa.
Skakar i benen av feberfrossa.
Ge mig en tröst,
skymt av bart bröst.
Hjälp till att mansmyten krossa.

Buskisteater

Ute på vida slätten, mitt uti Kåtnäs,
där växte det gräs med långt fräs.
Men skådisen på ”vridin”,
så nära till en hole-in,
rökte upp flammorna i sin pjäs.

Tidsfördriv

Så var det ungkarln visst ifrån Ingå,
som alltid älskade spela på bingo.
Kammade hem kaffepaket,
tur med numror stup i ett.
Fickbiljard var det han ville kringgå.

Välstånd i Åbo

En mogen yngling ifrån Pallivaha
klappade belåtet på stora ”maha”.
Sökte se mellan benen,
såg bara navelvenen.
Röra men inte se är ganska ”paha”.

Musiklimerick

En allvarlig gitarrist uti Jeppis
kände han var helt genomdeppis.
Slog an en sträng,
sen en refräng.
Men halsen slak trots all preppis.

Sedan skrev jag också några "metalimerickar" eller om limerickskrivandets mödor:

Limerickkartan kallar

Vårt land har många, som Brahestad.
Redan det att nämna dem gör en glad.
Att se går inte fort.
Måste ta ort för ort.
Alla värda en limerick, rad för rad.

Självbiografi

En gamling från Åbo och inte Limerick,
fick av femradingarna en sjujävla kick.
Fick dem på hjärnan,
som månen och stjärnan.
Tappade lusten för allt älskogsskick.

Selfierick

Var en viss en från Sydösterbotten,
inte så nöjd med livet och lotten.
Limerickade för pengar,
drömde guldgröna ängar.
Blev kickad av de digitala bildmåtten.