Ö(h)

Ingen människa är en ö, sades det. Men tänk om. Om alla människor är öar. Visserligen kan vi bilda sammanhang tillsammans med andra, födas in i familjer, släkten, starta upp nya, gå med i det ena och det andra, känna oss delaktiga och uppleva gemenskap. Vi kan vara öar som hör hemma i diverse ögrupper, skärgårdslandskap.

Vi sätter ut våra intressen i t.ex. bloggar, och genom att klicka på en etikett, t.ex. Penniless, så hops har vi ankrat vår ö i en ny arkipelag. Nu kan det ju hända att de här "mentala geografierna" o.d. inte spelar desto större roll. Kanske det faktum att jag har samma favorit som en annan individ där ute nånstans inte säger ett skvatt om oss bägge, den tillfälliga gemenskap som vi ingår i kan vara högst missvisande med tanke på vår "egentliga ö-natur".

Själv är jag rent konkret intresserad av öar, och kunde för all del sätta in följande adressat, The Islomaniac, i listan på bloggar som jag följer. Men jag drar mig för det, eftersom jag den vägen kunde skriva in missvisande koordinater. För jag varken googlar eller bloggar mig runt nätet på jakt efter öar. Dessutom vill jag inte ta risken att "till synes skriva under" de tankar som förekommer i bloggen. Då är det nog lättare att peka ut musikfavoriter. Trots att det också kunde leda till suspekta sammanhang.

Nu är jag själv en i den växnade skaran av blogivider (individer som bloggar). Måhända skriver en för att bli upptäckt, måhända skriver en annan för sig själv, sina vänner, en utvald skara likatänkande. Men ju mer blogivider som dyker upp på nätet, desto mer anonyma blir vi. På ett svallande hav av miljoner öar är det inte så många enskilda plättar som blir livligt besökta. Det kan rentav hända att det bara är Robinson och Fredag som råkar sätta sina fotspår i sanden. Men jag misstänker också, att det här inte nödvändigtvis är något större problem.

Öh, kanske endel gillar att ta det lugnt nere vid stranden utan större trafik i sikte.