Google+ Followers

måndag 2 mars 2009

Library 2.0 - "I'm not trying to cause a big s-s-sensation"

Det som följer bibban 2.0 i kölvattnet ovan är ett klipp ur The Whos legendariska "My Generation". The Who som på svenska skulle bli Vem har nu inte så mycket med Michael E. Caseys och Laura C. Savastinuks artikel Library 2.0 - Service for the next-generation library (1.9.06) att göra. Om det nu inte skulle vara för attityden, och att överbrygga skillnaden mellan vi & de. Att göra vem? till en mindre aktuell fråga. Låt gå för det.

Caseys och Savastinuks upprop är redan smått legendariskt, och inte utan förtjänst. Här inringas lätt & ledigt de fenomen som hänger ihop med Bibliotek 2.0-tanken, ja i själva verket penslas konturerna till detta viktiga bygge eller projekt. Eller ännu hellre process, eftersom det först som sist handlar om en inställning, en vilja och beredskap att förnya och ompröva intill domedagen.

Har man stött (på) och blött de här frågorna på seminarier, i medier, tillsammans med kolleger, på närstudiedagar, börjar de kännas tämligen odramatiska. Svårt att få till stånd några "wow"-hänförelser. Men som sagt, innehållet står på sig och visst bör artikeln rekommenderas i alla sammanhang där det här med Bibliotek 2.0 körs fram. För det finns fortfarande en stor slentrianmässighet, misstänksamhet och friktionskraft att bearbeta och övervinna. Vilket artikelförfattarna tangerar uttryckligen.

Library eller Bibliotek 2.0 är förstås besläktat med begreppet Web 2.0 och snart får vi väl dras med en hel del andra 2.0 - studier, politik, arbete, fritid, idrott, hälsa, familjeliv, sex, liv, död etc. Men i sin essä What Is Web 2.0 (30.9.05) förfäktar Tim O'Reilly en kärntanke. Det gäller att skapa en kollektiv intelligens som bygger på insatser av alla som använder en produkt, sätter sig in i ett dokument med mera.

Då vi talar bibliotek menar Casey och Savastinuk att 2.0 främst av allt står för en attitydförskjutning, en klimatförändring. Kunden bör vara utgångspunkt, det som verksamheten cirklar kring och har sitt berättigande i. Biblioteksanvändarna är därtill också skattebetalare och den vägen aktieägare. De har rätt att få avkastning på sina insatser. Det intressanta är, att artikelförfattarna inte på det sättet drar likhetstecken mellan Web 2.0 och Bibliotek 2.0 att de skulle hänvisa till teknik och teknologiska lösningar enbart. "While not required, technology can help libraries create a customer-driven, 2.0 environment." Nej, det är faktiskt en ny inställning till biblioteksverksamheten som är innebörden. I den ingår försök att även komma till tals med den halva av befolkningen som inte använder bibliotek. (Men som äger aktier i biblioteket.)

Casey och Savastinuk definierar biblioteksservicen 2.0. Ungefär så här: vilka tjänster som helst, fysiska eller virtuella, som framgångsrikt når ut till kunderna och som regelbundet övervägs och utvärderas, och som dessutom drar nytta av respons och deltagande från kundernas sida. Gamla tjänster kan uppfylla dessa kriterier. Likaväl som nya inte enbart genom att vara nya tjänster kan leva upp till devicen 2.0. Som framgår är det här s.a.s. en ansiktslyftning som inte står och faller enbart med ekonomin.

"Many tools and ideas will come from the world of Web 2.0, and many will have nothing to do with technology. The specifics of the Library 2.0 model will be different for each library system. Every library has a different starting point. Through collaboration between staff and users, you will be able to develop a clear idea of how this model will work for your organization."

Säger Michael E. Casey och Laura C. Savastinuk helt sakligt. I samband med sin plädering för ett framtida bibliotekskoncept listar de också några verktyg.

2.0 Resources

P.S. Trots Caseys och Savastinuks understreckningar är det väl i vilket fall som helst på det sättet, att Web 2.0 resurserna har kommit att spela de första fiolerna i Bibliotek 2.0-sammanhangen. Misstänker jag. Smått.

1 kommentar:

  1. Såsom du säger så har säkert fenomenet Bibliotek 2.0 ventilerats och diskuterats inom yrkeskåren och på fortbildningsdagar. Men de som jobbar ensamma på små allmänna bibliotek, specialbibliotek och vetenskapliga bibliotek kan vara rätt så okunniga om begreppet, trots all information som finns tillgänglig om ämnet. Och då sitter denhär artikeln bra som en inkörsport till Biblioteks 2.0 filen. Att man kan börja med det fysiska biblioteket och relationen till användaren, för att sedan ta ibruk webb 2.0 verktygen och köra på flera filer.

    SvaraRadera