Google+ Followers

tisdag 7 juli 2015

EU och EMU täckmantel för nationalister och knutpatrioter

EU:s klangbotten
Det gränslösa i
EU är alla gränser.
Mellan oss alla.

*

Jag drog ut i kommentarsfältet till den här artikeln på Svenska Yle: "Oppositionen ställde sig bakom Tsipras". Haikun ovan hänger ihop med min kommentar, som jag tänker ta mig frihet till att också återge i det följande.

*

EU & tsi-tsi-flugan eller EU & Mao Tsepras

Rubriken är skämtsam, vilket jag inte är i det följande.

I många kommentarer under olika nyheter angående Greklands situation och JA/NEJ-röstningen har det sagts t.ex. att kommunister inte är att lita på. I Yles artikel ovan sägs att bara kommunisterna och ytterhögern inte ställer sig bakom Alexis Tsipras och hans regering. Tsipras sade nej till "de senaste internationella lånevillkoren". Alltså, åtskilliga inom EU hade hoppats på ett ja-resultat, och nu ställer sig inte kommunisterna bakom ett nej...

Och iron_eye: inte är det alls konstigt att/om i "media har man ju serverat snyfthistorier om hur dåligt pensionärer har det", även om så att säga bara 44,9 % av över 65-åriga deltagare i röstningen sade nej. Det betyder ju att 9 personer av 20 som fyllt 65 röstade nej, tillsammans med Tsipras & Co. Att snyfthistorierna åtminstone i teorin kan beröra 450 av varje grupp på 1000 personer 65+ år gamla.

Problemet med hela EU är, att länder som Finland och många andra vill vara med och leka, men utan att vara givande part - det vill säga de flesta vill ha mer tillbaka än de betalar in. De vill ha möjligheter och trygghet, utan att anstränga sig för den och trygga till det för andra, möjliggöra för andra också.

Ett annat problem är att EU och euroländerna antingen gått för långt i centralstyrning, eller bara rört sig halva sträckan. Antingen mer individuell frihet - och mer individuellt ansvar - eller så en federation på riktigt, ut i fingerspetsarna. Men inte hängande mitt i, tack!

Nu räknar man ändå med enskilda länder, regioner, och förhåller sig nationalistiskt till dem, till de andra. Och vi vet ju hur stark nationalismen och knutpatriotismen är i Europa. Tänk vad som hände för några år sedan i Jugoslavien-området.

Istället borde vi väl se EU som en helhet, och människorna inom EU som medborgare, inte i första hand som greker eller finländare eller... Då vi talar ekonomi och politik alltså, samhällsförhållanden. I det ljuset kan vi se hur människorna som råkar bo i Grekland inte själva har ställt till det för sig. De har haft myndigheter som misskött sig, passivt understödda av EU-etablissemanget och de andra ländernas ledare. Dessutom har Grekland beviljats lån, trots att lånegivarna mycket väl har kunnat räkna ut hur det kommer att gå (på samma sätt som bankerna i U.S.A. lånade ut bostadslån eller nästan prackade på var och en som orkade fråga).

Och om var och en vet att Grekland absolut inte har en chans att betala tillbaka lånen, varför då ens bli så rädd för att Grekland säger nej till "de senaste internationella lånevillkoren". Då slutsignalen går står det ändå samma resultat på ljustavlan.

Det är ett EU som är sammansatt av nationalistiska, knutpatriotiska stater som vill att Grekland ska spara - och att de ändå mer eller mindre oskyldiga medborgarna ska lida. Då vi tvärtemot borde se oss alla som medborgare i EU - skulle inte gränserna öppnas, göras låga, minimala? - och ställa de som orsakat problemen till svars: myndigheter både inom EU-området Grekland och hela EU:s och eurozonens ledning samt de ansvarslösa lånegivarna (som tog risken och borde stå för den också).

Det är nog många andra än greker och Grekland som har orsak att se sig själv i ögat, också det som finns mellan skinkorna.

Och för samtliga länder att ta sitt ansvar. För om vi vill ha ett enat EU, en eurozon etc. Ekonomisk frihet och rörlighet för medborgarna och hela härliga visionen, ja då har vi också ansvar på många olika plan. Som Dumas sade, en för alla och alla för en.

*

"Tuff dag för Grekland", det kan man säga. Och inte bara en dag utan veckor och år. I synnerhet som EU har behov av just nu visa upp en tuff attityd. Jag kommenterade också den nyheten.

EU och EMU borde luckras upp eller byggas färdigt

EU och EMU är kosmetika... Eftersom då det kommer till kritan (synonym också för kredit) så ser vi oss som enskilda stater. I grund och botten är vi bara hopar av nationalister och knutpatrioter hela högen.

Antingen borde EU bara ha blivit ett lösare friare bygge med självständigare stater och individuellare ansvar - eller så EU hela loppet ut till en förbundsstat, där vi alla är medborgare på s.a.s. samma linje, i samma båt.

Men nu har alltså den grekiska statsmakten och myndighetsapparaten missfirmat sitt land, EU och EMU sett mellan fingrarna och inte brytt sig. Och lånegivare lånat ut - med baktanken att risken inte är deras utan olika länders (lånat ut fast de visste att Grekland inte kommer att kunna betala tillbaka).

På samma sätt vet EU och EMU sedan några år tillbaka att Grekland inte har en chans. Åtstramningskraven för Greklands del är kosmetiska signaler, men i själva verket spöstraffar de vanliga greker, det vill säga EU-medborgare som oss alla andra. Visserligen är de plötsligt inte längre EU-medborgare utan bara greker, de där andra (som levt över tillgångarna med minimilön under 1000 € och höga löner kring 1500 €).

Så nog ser det ut som om nationalismen och knutpatriotismen till och med härjar ända upp i toppen inom EU och EMU.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar