Karkauspäivän kuvakirmaisu

Karkausvuosi ja kesäolympialaiset kulkevat käsi kädessä. Nykyään karkauspäivä lisätään helmikuussa jonon häntäpäähän. Päätin hyödyntää tätä ylimääräistä aikaa liikkumalla Aurajokea pitkin kohti Kakolaa, linnaa ja satamaa. Mutta kuitenkin tois puol jokke.

Varjo ja sen silta.

Kevät ilmassa, nyt polskuttaa.

Tois puol jokke on korkeammat mastot.

Föri aina kohti - nokan edessä sekä Turku että Åbo.

Ameriikan armeijan laiva Turussa käymässä, ilman minkäänlaista kohua tai tiedotusta.

Välillä pallotellaan.

Jopa hätään löytyy...

...mutta tervetuloa toiste.

Språkbad: solkatter på svag is.

Talviterassi helmikuussa, ylimääräinen aukiolopäivä.

Myös tois puol jokke on terassi ollut ahkerassa käytössä.

Suoraa kohti.

Lyhdyt ja sytytyslangat.

Vetoketju.

Kulttuurikuntoilua Kalevalan päivänä

Välillä voi unohtaa, että Suomi on myös suomenkielinen. Tänään Kalevalan päivänä - suomalaisen kulttuurin päivänä - sää suosi kielikylpyä kulttuurikuntoilun merkeissä. Päätin lähteä Aurajokea pitkin Halisten koskelle.

Suomen sydän - joskus ihmisellä voi olla sydän kurkussa, mutta Suomi-neidolla on sydän säären korkeudella tai nilkoissa.

Suomen sydän - kultttuurikuntoilureitti on täysin suomenkielinen; toki historian valossa vahvasti ruotsinkielisissä maisemissa on paikallaan harrastaa sitä kielikylpyä, ja muistuttaa suomenkielen olemassaolosta.

Kevät on jo ovella, mutta hieman ruosteinen vielä.

Turussa on tapana aina olla tois puol jokke, ja siihen tarvitan monen monta siltaa. Tämän sillan kaiteissa kilisee rakkauden munalukkoja. Taustalla Koroisten risti.

Kulttuurikuntoilu on kaiken kukkuraksi valohoitoa. Tässä koivu ja aurinko.

Mikäli kulttuurikunto tarvitsee lisävahvistusta on apu mutkan takana.

Vaihtoehtoisesti voi ottaa lunkisti lenkillä.

Reitiltäni portin löysin.

Enkeli ja dino.

Kulttuurikuntoilu on hyväksi, niin kauan kun ei juokse jalat alta. (Ja vähemmästä voi pissattaa.)

Kulttuurikuntoilija voi sulautua maisemaan. Muuttua sivustakatsojasta osaksi.

Sociala/socialistiska medier

I Finland, Sverige och utanför Norden debatteras sociala medier, så som Facebook - och Twitter och Instagram - just nu ur vissa vinklar. Det vill säga deras sociala mobbningskapasitet och ägares ovilja att ingripa mot aggression, förföljelsesyndrom och låga trösklar visavi censur av nakna statyer och annat i den stilen.

Kanske man kunde tänka sig att sociala medier blivit den syntes som Karl Marx talade om (även om han förstås inte menade en sådan här skön ny värld - och naturligtvis inte samtliga punkter i det följande egentligen har så mycket med Marx att göra). Socialistiska medier med andra ord. En gemensam plattform där allt mitt är ditt och vice versa. Där gränser suddas ut och fattiga har samma möjligheter - i stor utsträckning åtminstone - som rika. Där skillnad mellan högt och lågt upphävts. Där var och en har chans att bli kung och drottning (bägge på en gång, faktiskt), för en dag eller två, till och med tre. Där det ges åt var och en efter behov och förmåga. Där alla är varandras vänner, spioner och angivare. Och som pricken på i:et eller sockret på toppen de allsmäktiga ledarna, som i det långa loppet ändå äger allt (både produktionsförhållanden och själva produktionen) och dessutom är närmast onåbara:

"Vad gäller det brittiska paret Ivalls upptäckter bad BBC om en intervju med en ansvarig på Facebook för att ställa frågor om hur företaget såg på de slutna grupperna med misstänkt barnpornografi. Till svar fick de en floskel av en pr-person. Någon intervju blev det inte." (Skriver Björn Wiman i Dagens Nyheter.)

Samsonian supernatural strength

Donald "Mexit" Trump
Boris "Brexit" Johnson

And according to bed time stories:
"Samson had two vulnerabilities, however: his attraction to untrustworthy women and his hair, without which he was powerless."

Union Hi-Jack

All EU and no UK will make Jack a dull boy.

"EU referendum: Cameron sets June date for UK vote"

A Trojan Horse is the projection
of peoples' dreams about themselves
- strong, powerful, beautiful
- and it has the capability
of giving us escape
from our mundane existence. 
(Pam Brown, almost)

Pope Francis, Donald Trumpism

Pope Francis & his cross
Donald Trump & his cross

War of Pigs and Popes
"Pope Francis questions Donald Trump's Christianity"
"Donald Trump calls Pope Francis 'disgraceful' for questioning his faith"

Varför gillar vi katastrofer och olyckor...

Facebook är en lustig - eller också: olustig - republik - eller också: diktatur. Som tycker att nakna statyer o.d. är värre än aggressioner, våld etc.

Dessutom väcker Facebooks struktur och strategi huvudbry, tycker jag. Vad betyder det att gilla en nyhet som den här, att fem personer dog i en bilkrasch. Facebooks sätt att dela in världen i gillanden och inte- eller uteblivna gillanden är rätt svartvit och mållös, utan idé (även om den här sociala globala byn i och för sig bygger på ettor och nollor, men det är en annan historia).

Nu ser det ju i praktiken ut som om "vi" gillar katastrofer och olyckor, krig, våldtäkter och ond bråd död.


Ett bildkap från Hufvudstadsbladets Facebook 18.2.
Mitt inlägg har inget med HBL att göra,
eller de personer som gillat nyheten ifråga.

*
Och ett par noteringar... I Dagens Nyheter har både Facebook och Twitter debatterats på sistone, t.ex. Björn Wiman: "Obegripligt att Facebook inte rensar upp i rasismen, sexismen och hoten".
Gruppen Viola Beach, vars alla medlemmar omkom i bilolyckan, steg till etta på iTunes singellista i Storbritannien. 

F-scream when Icecream

Let's face it by the book, if Facebook was a religion or a state of country - and not of mind - a lot of us would leave for good, turn into Facebook refugees. But perhaps a lot of us are suffering from a new kind of Stockholm syndrome, the Facebook syndrome. You can't say no to the hand that feeds you, chains you. Welcome to the Burkaland of social media.

Anyway, Facebook is on war against nakedness. Some thirty forty years ago I heard that public libraries in Finland, for a while anyway, rejected Walt Disney's comic magazines. A Donald Duck without pants was a threat against western civilization, at least in sauna country.

Recently I've got to know that Facebook has been censoring - for example - pictures of The Little Mermaid statue in Copenhagen and Evelyne Axxell's painting "Ice Cream".


This is a screen capture from the Facebook of Philadelphia Museum of Art. "We recently posted this picture on Facebook, but it was removed by Facebook for “containing excessive amounts of skin or suggestive content.”

No nudes, says Facebook.
But aggression and violence is normally okey.

Inspired by the Ice Cream gate refered to above,
I hereby present a new thumb.

So, on Facebook
we can say
"fuck you"
to each other.
But art
is a fart
in the face
of Zuckerbook.  

But of course, nothing above said
has anything to do
with the real thing,
so this is just what it is.

Tangenter i Thailand, ta det piano i februari

Iiro Rantala, "One Night in Tampere"
&
Glenn/Kjell, "One Night in Thailand"

Painovoimasairaus (mustien aukkojen todellisuus)

Muistisairaus vs. Gravitaatioaalto.
Nyt on sitten todistettu Albert Einsteinin ennustuksia todeksi. Avaruuden mustat aukot voivat törmäillä keskenään, aiheuttaen painovoima- tai gravitaatioaaltoja. Myös mielen mustat aukot voivat kränätä yhdessä tai erikseen, synnyttäen kaikenlaisia väreilyjä. Universumi puhuu meille, selvällä kielellä tai unholan avaruustomulla.
(Kuvakaappaus Ylen sivuilta 12.2.2016)

Trump IS torture

"Trump: I could 'shoot somebody and I wouldn't lose voters'".

Donald Trump wants more torture: "I'd bring back 'a hell of a lot worse than waterboarding'". Well, that explains a hell of a lot. In fact, it explains all of it. Why he is on TV, why he is on people's lips, why he is running for the White House. He wants to give us more torture.

Breaking news

Janus Sipilä
Breaking news September 2015: Finnish Prime Minister Juha Sipilä informs about his plan "to open his country home to a family of asylum seekers".
Breaking news January 2016: Finnish Prime Minister Juha Sipilä informs about his plan not "to open his country home to a family of asylum seekers".

Tegelstenar

Kristinestads kyrka tappar tegelstenar, men vilar fortfarande där i mörkret en lågmäld januarinatt.



Böckerna i hyllan är visserligen inte tegelstensromaner, men kan väl väcka aptiten ändå. Åtminstone har Kristinestads Bokhandel etiketterat hyllan för matnyttigt på ett smakligt sett.

 

Vaipparaati

 

"Vaippaikä nousee ja nousee..."

"...vanhempien laiskuutta vai pottaharjoittelua lasten ehdoilla?"

Outgrundliga äro moderatorns väganden

Ibland är det svårt att veta vad man (jag) skall tänka om moderatorer på Svenska Yles webbsidor. De gånger man läser kommentarer finns det mycket som känns motbjudande. Men då jag själv kommenterade nyheten om att Soldiers of Odin nu spridit sig till Norge på ett ironiskt eller raljerande sätt - och alltså inte mot Svenska Yle, utan kring själva fenomenet - så föll kommentaren för moderatorns giljotin. Huvudlöst tycker jag, men som sagt: outgrundliga äro moderatorns väganden. (Och det är faktiskt inte första gången som "censur" av det här slaget inträffar. - Inte ens litet lekfullhet väger mer än aggressivitet. Mot fonden av klotterplank fullmatade med vidrigare kommentarer blir man ju alldeles paff.)

Jag skrev alltså någonting i den här stilen, den exakta ordalydelsen kommer jag naturligtvis inte ihåg...

Den senaste tiden har det sagts att Finland måste skapa nya bränd (brand) inom kultur- och servicebranschen för att kunna kravla sig upp ur den ekonomiska grop vi befinner oss i. Angry Birds och Clash of Clans har redan visat framklorna. Och nu ser det ut som om Soldiers of Odin som verkar inom säkerhetstjänstsektorn följer i fotspåren. Och Soldiers of Odin rimmar bra med AB och CoC.

Hit the power Donald...

"Trump: I could 'shoot somebody
and I wouldn't lose voters'"
- but as someone said,
killing one man is murder,
killing thousands of voters is history.

Donald Trump shooting down democrat voters

"Trump: I could 'shoot somebody
and I wouldn't lose voters'".
Donald is telling the truth, because
a) he would shoot a democrat voter or
b) he would shoot himself or
c) he would shoot a republican voter.

Hög på näs

Som en fortsättning på kedjan Granberg-Kiimaniemi-Högnäs är det bara att notera, via Hitta.se, att det tycks finnas mer än en och annan plats i Sverige med namnet Högnäs eller med namnet Högnäs inbakat.

16 högnäska platser i Sverige från norr till söder,
de flesta tydligen i österled.
(Sökningar på Högnäsfors ger tre platsresultat,
medan det t.ex. inte tycks finnas något Högnäsbacka.)

I mina gamla hemtrakter dyker namnet också upp. Lars Backlund har sammanställt en betraktelse över "Storfors Såg och kvarn i Dagsmark". Där citeras en äldre text som berör handlande A. Dahls ansökan om tillstånd för anläggning av såg:

”Lappfjerd eller som den även kallas, Dagsmark å, som upprinner inom Kankaanpää socken ungefär fyratio verst ofvanom anläggningsstället och utfaller i Lappfjärd fjärd av saltsjön tolf verst nedanom berörda ställe, under sitt lopp bildar flera forsar, af vilka Högnäs fors med omkring tre fots fall är belägen en och en half verst ofvanom anläggningsstället..."

I samma hemtrakter förekommer också släktnamnet Högnäsbacka, som är ännu sällsyntare än Högnäs. På vår planet fanns det år 2015 tjugotre personer som hette Högnäsbacka i efternamn (medan hela nittiofyra hette Högnäs).

Vind-vind-situation

Vind, du lilla bladvändare,

som ilar i tidens tand, kilar

över stubb och sten, söver

sött på bryggor och gräs.

Vind, du lilla kioskvältare,

som kammar terrängen slet,

rammar in i stock och sten,

läser tid i horisontala träd.

Facemaker eller Peacebook

Det är bara några dagar sedan Facebook slog fast att Danmarks nationalklenod Den lilla sjöjungfrun inte är respektabel i kejsarens nya kläder, är alltför naken. Det stora sockersöta sociala mediet kunde ju riskera att tappa ansiktet på kuppen. Så det blev liksom portförbud för damen i brons, Den lille havfrue.

 

Facebook är en amerikansk klenod - ett sällskapsrum designat "over there" - och då är det här med exponerad hud någonting som inte är önskvärt ens på den egna inhägnade bakgården. Däremot är det fritt fram för våld på paradsidan. Eller som Dagens Nyheters Björn Wiman skriver under rubriken "Hatet på Facebook kommer att drabba oss alla" (citerar med urklippsmetod):

"...en diskussion om en framträdande kvinnlig minister i den svenska regeringen... 

'Hård kampanj!!! Hon ska få en hård kula i nacken den satans piss horan!'...

...tidigare återfanns en annan kommentar på samma plats...mot en annan tongivande kvinnlig svensk politiker: 

ANNONS:

'Jag kommer att uppvigla våldtäkt och misshandel emot [namnet på politikern]…. Döda horan!!!'...

...Journalisten Jack Werner har anmält båda dessa kommentarer till Facebook och båda gångerna fått samma svar, på skönt sjungande företagsjargong: 'Tack för att du tar dig tid att anmäla något som du upplever kan bryta mot Facebooks communityregler. Anmälningar som den här viktiga för att Facebook ska upplevas som en säker och välkomnande miljö. Vi har granskat kommentaren som du anmält på grund av sannolikt hot om våld och har bedömt att den inte bryter mot våra gemenskapsregler. Kontakta oss om du ser något annat som oroar dig. Vi vill att Facebook ska upplevas som säkert och välkomnande för alla.'..." 

Det är verkligen klartext i Facebooken. Kanske dags att börja dra sig undan en sådan gemenskap, gott folk. Vem vill sitta i ett sällskapsrum där det är förbjudet med bilder av klassiska statyer, men okej att slå till med vilka invektiv som helst och hota med våld.

På samma sätt som det uppstått köpbojkotter i olika situationer, tycker jag det finns goda skäl att vända Facebook ryggen. Att ta sitt skrivdon och gå.

*

Den som vill läsa om liknande saker kan kolla upp i Dagens Nyheters kollega på den här sidan om viken: "Rasismirikoksista poliisille tuhansia ilmoituksia – HS selvitti, millainen nettikommentti voi olla rikos".

Oivat vaalivideot vielä vaikuttavampia vuonna 2015

SAK:n "hyllytetetyt" vaalivideot vuoden 2007 eduskuntavaaleissa. Oivana rikkaana Lohtander. Nyt lohduttaa vielä enemmän.

Nämä kaksi pätkää ovat hyvin osuvia, varsinkin tämän päivän Suomessa ja SSS-hallituksen mielenmaisemassa. Vetäisin myös punaisia lankoja kohti Helsingin Sanomien äskettäiseen köyhyyskeskusteluun.

"Suomalaiset on hemmoteltu pilalle. Jos minä saan päättää, työajalla tehdään töitä. Kahvit juodaan omalla ajalla. Jos minä saan päättää lomia, pitää ne joilla on siihen varaa…”

”Ihmiset eivät tajua että ei ole vaihtoehtoja. Työt tekee se joka sen halvimmin tekee. Ja silloin kun minulle sopii…”

Tre ören

Stillbild från Yles video. Dagens Nyheters Malin Fransson talar helt ärligt om "Svenskt fiasko i bronsmatchen".  

Jag brukar inte referera ishockeymatcher och tänker inte göra det. Men inte heller sticka under avbytarbänken med det faktum att jag njutit av tv-matcher i JVM 2016 i Helsingfors, världsmästerskapet i ishockey för under 20-åringar.

En av de mest intressanta drabbningarna var bronsmatchen, ur den synpunkt jag tänker utveckla i det följande en av de mest spännande, om jag bortser från finalen mellan Finland och Ryssland (som hemmalaget vann i förlängningens andra minut - men nog om det). Eller, en av de matcher som enligt alla "ishockeykonstens regler" borde ha hört till toppmatchernas elit.

Sverige och USA var på förhand sett uttalade favoriter. Gruppspelet rubbade inte på konstellationen, snarast tvärtom. Sverige besegrade USA med 1-0 och bägge lagen såg ut att kunna göra upp om guld. I grupp B vann Ryssland visserligen alla sina matcher. Men inte övertygande, bara mot Finland (+2) och VM:s sämsta lag Vitryssland (+3) blev det seger med mer än ett måls skillnad. Ännu i kvartsfinalen mot Danmark höll den ryska björnen på att snubbla på puck i stället för att drämma till.

Den första omgången var bara den första, och/eller gruppindelningen invaggade både media och spelare i tron att Sverige och USA var "outstanding", de starkaste lagen med de mest övertygande spelen. Redan före finalen såg vi svaret på den misstolkningen, det var från den andra, den jämnare gruppen B som guld- och silvermedaljörer skrinnade fram.

Jag har oftast sett mitt favoritlandslag i fotboll, Holland, blixtra till och övertyga både i gruppspel och i den första eller de första utslagsmatcherna. Men sedan har det blivit stopp. Och det är ju just det som mästerskapsturneringar handlar om, att kunna "keep up the good work" och inte bara det: att växa och utvecklas, att lära sig variera. Att spela sitt bästa i den match som aktuell. De finländska lejonen lyckades med det, i synnerhet under semifinalen mot kära gamla lekkamraten och trätobrodern Sverige. Fullt lika självsäkert och organiserat lirade Finland inte i finalen, men det räckte till ändå, trots att motståndet var snäppet svårare.

Bronsmatchen är den sista uppgörelsen mellan - och för - två av de bästa lagen. Enligt min filosofi borde lagen som får chans att kämpa om den tredje medaljen visa sig från sina bästa sidor, åtminstone spela i stort sett lika bra som i respektive semifinaler. Bevisa att de är värda att ha tagit sig nästan ända fram. Inte för inte brukar det sägas att man vinner ett brons, men förlorar sig till ett silver.

Efter Sveriges förlust mot Finland i semifinalen var bitterheten stor i rikssvensk media och inom det svenska laget. Domarna var urusla, de finska spelarna föll bara man (svenskarna) rörde i dem, hette det. Då glömmer man nog bort själva matchen. Också - och i synnerhet - Sverige kunde ha råkat ut för betydligt fler utvisningar, om domarna varit konsekventa. Finland kämpade mer beslutsamt och tätt än tidigare i turneringen, och försökte verkligen ta sig fram mot mål utan att falla.

Genom sitt håglösa spel i bronsmatchen mot USA avslöjade de svenska spelarna vem som sist och slutligen föll. Som sagt är bronsmatcher ofta mer spännande än finaler, dels för att bara vinnaren får medalj, dels för att det ur psykologisk synvinkel, en viss sorts idrottslig dimension, understryker vilket lag som har mentala resurser, vill vinna matcher, samtliga matcher, den sista matchen. "It's the final countdown and we're leaving with a victory."

För att vara ärlig, så inte spelade heller USA sitt absolut bästa spel då de besegrade Sverige med 8-3 i "kampen" om bronset. Å andra sidan behövde de inte, de svenska grabbarna lade sig frivilligt som i en påhittad burlesk om uppgjorda matcher och vadslagning.

Hade Sverige vunnit semifinalen och spelat om och för guld, hade min tolkning skrivits i annan tongång. Nu kan jag bara konstatera, att bronsmatchen var det avslutande kapitlet i Sveriges gulddrömmar och framhöll att årets svenska U20-lag varken var färdig för en finalmatch eller värdig att gå "all the way". Till det krävs det mera ruter.

Före semifinalen menade de finländska spelarna att Sverige haft alltför lätt väg. Medan Finland ideligen varit tvunget att resa sig ur underlägen där tuffa motståndare legat över med ett eller två mål till godo. Gissningen - eller kanske också förhoppningen - var att de svenska spelarna överlag inte skulle palla för trycket, kunna hantera besvärliga sitser. Med facit på hand verkar tolkningen och analysen ha träffat mitt i kryss.

Ett lag är en helhet, bestående av spelare, tränare, lagledare, läkare, massörer och annan personal. I Sveriges fall kunde man alltså ha väntat sig, eller önskat, att de övriga hade lyckats vända de svenska juniorernas humör, nollställa atmosfären och dessutom ösa på ny positiv energi, lite "fananamma", inför den viktiga matchen om tredje plats.

Dessutom hade jag väntat mig, att spelarna skulle ha gett sitt allt för de övriga lagmedlemmarna, visat ödmjukhet och tacksamhet. (Och inte heller lämnat målvakten Felix Sandström i sticket.) Också truppen som står vid sidan av rinken får medalj, delar både vinst och förlust. Den gamla landslagsspelaren och legenden Veli-Pekka Ketola som var lagledare för årets världsmästare, fick sin första VM-medalj någonsin. Överhuvudtaget är det högst troligt att för de flesta spelare är en medalj i ett JVM den enda världsmästerskapsmedalj de någonsin kan eller kommer att vinna. Det är bara en handfull som går vidare och platsar i framtida "herrlag".

Juniorvärldsmästerskap är till råga på allt något av en "boskapsmässa". Det vimlar av uppköpare, talangscouter. Jag antar att de håller utkik efter kompletta spelare. Individer som har talang i bägge riktningar, typer som anfaller och försvarar med bravur och glöd. Håller ut till "the bitter end or the sweet goal".

Det är inte förbjudet att tänka, sägs det. Och då gäller det inte endast speluppfattning och situationsintelligens, utan också hur man reagerar på vinst och förlust. I ligor som till exempel NHL gäller det att vinna sina matcher, inte deppa efter förluster, hänga läpp efter besvikelser och kraschade (överdrivna och missriktade) förväntningar. Det gäller att "hata" om inte förluster så dåligt spel, insatser med släckt belysning.

Kort och gott, Sveriges formationer i gårdagens (5.1.2016) bronsmatch såg varken ut som ett lag eller som spelare med desto vidare ishockeyambitioner, siktet högre inställt. Som uppköpare skulle jag inte satsa många riksdaler på just någon i den svenska hopen. Klart att det här en orättvis bedömning. Nylanderska gossarna och målvakten Linus Söderström som "gick ner sig i isen" efter förlusten mot Finland kommer vi trots allt att få se och höra mer av. I och för sig var det kanske inte helt rätt att välja Söderström till VM:s bästa målvakt, nog bör sista utposten vara kapabel att stå upprätt i motiga situationer, satsa allt på att inte släppa en jävel över mållinjen. Nu betedde sig nästan hela svenska truppen som en flock duvungar.

I bronsmatchen verkade Sveriges representanter i juniorvärldsmästerskapet i ishockey för under 20-åringar inte som blivande Tre Kronor. Närmast som Tre Ören, de sålde sig till amerikanerna för ett skamligt underpris.

Men som sagt, jag är eventuellt för sträng. Kanske bronsmatchen för merparten bara är en annan femma.

Veto Jonkalta

Oikeuskansleri Jaakko Jonkka on todennut että:
"ei ollut käytettävissään olleiden tietojen perusteella syytä epäillä, että valtiovarainministeri olisi antanut eduskunnan kyselytunnilla hallintarekisteriasiaa koskevia virheellisiä tietoja tarkoituksellisesti".

Koska nyt on virallisesti leimattu mappiin, että Stubb ei tahallaan (siis valehdellen) väittänyt kymmenen prossaa puuttuvaksi yhdeksänkymmeneksi prossaksi, ja kun Stubb itse on puolustanut laskevia laskutaitojaan sillä, että hän otti väärän luvun omasta päästään, voin vain todeta selvällä EU-kielellä, että hän teki sen puhtaasti persoonallisella stuppidityllään.